Med rätt stöd och en mer flexibel sjukskrivningsmodell kan sörjande snabbare komma tillbaka till ett meningsfullt liv och en normal funktionsnivå.
 

Forskning har visat att sorg kan medföra minskad arbetsförmåga. Hur man hanterar sorgeprocessen och hur lång tid det tar är ytterst individuellt.
 

– Att sörja är en sund och naturlig process, men den ser annorlunda ut för var och en – det finns inget ”sorgeår”, säger Kjell Westerlund, ordförande i SAMS, Samarbete för människor i sorg.
 

SAMS vice ordförande, Anna-Lena Söderlund Törnell som också är aktiv i Föreningen VIMIL, menar att behovet av bättre villkor för efterlevande i samband med sjukskrivning är en samhällsrelevant fråga.
 

– Får man inte utrymme för sitt sorgearbete finns en risk att man blir sjuk ”på riktigt” och tvingas sjukskriva sig ytterligare, säger hon.
 

Med en anpassbar modell för sjukskrivning ger man efterlevande chansen att återhämta sig i egen takt och därmed snabbare komma tillbaka i arbete. SAMS menar att det behövs ett mer flexibelt system där en sorgpeng kan vara en av delarna.
 

My Borg Åmansson, styrelsemedlem i SAMS och aktiv i Spädbarnsfonden, förklarar tanken bakom:
 

– Det tar tid innan sorgen sätter in på allvar, vi är därför övertygande om att både samhället och de efterlevande mår bättre av en vidareutvecklad sorgepeng som är längre än 10 dagar och inte bara till för de som förlorat barn under 18 år.
 

Man behöver rätt förutsättningar för att hitta tillbaka till ett meningsfullt liv. SAMS är en paraplyorganisation för olika efterlevandeföreningar, i vilka man också kan hitta stöd i träffar med andra i liknande sorg.