Enskild motion L
Motion 2025/26:1590 av Lina Nordquist och Mauricio Rojas (båda L)
Utökad sorgepeng för bättre stöd i sorg
Motion om sorgpeng
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt socialförsäkring vid sorg och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi sörjer olika, men sorg tar tid. Livet blir inte detsamma igen. Socialförsäkringen behöver bättre stötta människor i sorg, den behöver ta hänsyn till att sorg är friskt, men mycket tungt och den behöver utformas efter att sorg är randig och ofta kommer i vågor.
Varje år dör nästan 500 barn i Sverige. Deras föräldrar vittnar om att det som hänt är så svårt att ta in att de inte klarar att sörja den första tiden, eftersom verkligheten är så svår att ta in. Varje liten rutin eller vardagsåtagande kan bli omöjligt. Ändå har de inte rätt till mer än tio dagars ledighet från jobbet - två arbetsveckor för att hantera att deras barn inte längre lever. Före begravningen måste de börja jobba igen.
Om ett vuxet barn eller en annan vuxen vi älskar dör finns en rätt till ledighet av trängande familjeskäl, men ingen rätt till betalt ledighet. Detta gäller oavsett om den nära dör av svår sjukdom, i en olycka, genom suicid eller efter våldsbrott
Många sörjande sjukskrivs när de inte klarar av att gå till jobbet. De vittnar om vårdcentralsbesök och bedömning av arbetsförmågan hos Försäkringskassan. De sjukskrivs, eftersom det är det enda sättet att få sörja. ”Anpassningsstörning”, kan diagnosen heta.
Vi måste som samhälle sluta antyda att sorgearbete är någon sorts sjukdomstillstånd. Människor som förlorar en älskad är inte sjuka, utan agerar fullt normalt. De är omtumlade och sörjer. Sorgen kan dessutom kasta dem mellan hyperaktivt chocktillstånd, en känsla av förlamning och dagar då de inte vill annat än jobba - sjukskrivning hindrar sörjande människor från att ta vara på de mindre tunga dagarna.
Regelverket behöver bli mer omtänksamt. Sorgepengen som infördes under Alliansåren behöver utökas. Därtill behövs en sorgepeng även för den som förlorat en vuxen de älskar. Regelverket efter ett barns eller en nära vuxens död behöver tillåta uttag av tillräckligt antal sorgedagar och flexibelt, under en längre tidsperiod efter dödsfallet. Eftersom alternativet är dagens sjukskrivning lär kostnaden bli försumbar.
Lina Nordquist (L)
Mauricio Rojas (L)
SAMS I ALMEDALEN
Under årets Almedalsvecka var SAMS återigen på plats i Visby. Två seminarier och en mötesplats genomfördes. De båda seminarierna bestod av panelsamtal med Daniel Claesson som moderator. Rubriken på det första seminariet var ”Sorg tar längre tid än 10 dagar”. I det samtalet deltog Maria Thell från Ung cancer, Daniel Abrahamsson, beteendevetare, Arber Gashi och Lina Nordquist, politiker från Socialförsäkringsutskottet och Kjell Westerlund, ordförande i SAMS.
I samtalet pratade vi om behovet av ett flexiblare system i sjukförsäkringen där sorgpeng skulle kunna vara en modell. Vi pratade också om behovet av att inte sätta en sjukdomsdiagnos på sorg som ju är en naturlig reaktion på en förlust.
Det andra seminariet hade rubriken ”Hur hanterar vi döden på jobbet”. I den panelen deltog förutom Kjell Westerlund även Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, Helena Olsson från VIMIL, Erika Lindquist, Region Gotland samt Tomas Antonsson, ordförande Sveriges Lärare på Gotland.
I samtalet pratade vi om hur arbetsgivare kan underlätta för en medarbetare att komma tillbaka till arbetsplatsen efter förlusten av en nära anhörig. Vi pratade också om hur man på Gotland arbetar med efterlevandelotsar för att hjälpa den som förlorat en anhörig i suicid. Vi tog också upp möjligheten för fackliga organisationer att vara ett tydligare stöd för en medarbetares återkomst till jobbet.
SAMS bjöd också in till en mötesplats, dit alla som ville prata om sorg och stöd till sörjande var välkomna. Här blev det tillfällen till flera fina samtal och SAMS medlemsorganisationer fick en god möjlighet att sprida information om vilket stöd som kan erbjudas. Under hela veckan fanns också ett bord med informationsbroschyrer från alla medlemsorganisationerna i SAMS. Här fanns också en poster med fakta från SAMS rapport om sjukskrivning.
SAMS fanns också med på ett seminarium som NOD Sverige arrangerade på Civilsamhällesarenan. Kjell Westerlund deltog i ett panelsamtal tillsammans med Anna Starbrink, överdirektör för myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Magnus Jägerskog, generaldirektör för myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) samt Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet. Moderator för samtalet var Anders Lindell, kanslichef på NOD Sverige.
Det här samtalet handlade om samverkan mellan civilsamhället och det offentliga i praktiken. Hur hjälps vi åt i en kris. Kjell presenterade den samverkan som finns i Göteborg mellan ett antal civila organisationer och Göteborgs stad. Alla var överens om att tillsammans är vi starka.
När vi tänker tillbaka på årets Almedalsvecka så känner vi oss mycket nöjda. Förutom våra egna seminarier fick vi många tillfällen att besöka andra intressanta seminarier. Det blev också många fina samtal och kontakter med andra organisationer och personer. Vi passar också på att rikta ett stort tack till Daniel Claesson, ordförande i VSFBs sektion i Stockholm, som gjorde det möjligt för oss att genomföra våra seminarier i Opiniomstältet.
Kjell Westerlund
Ordförande i SAMS
Hur möter vi människor i sorg?
Den 16 januari 2025, genomförde SAMS ett forum i Stockholm under rubriken
”Hur möter vi människor i sorg”,
Under en eftermiddag fick deltagarna ta del av fantastiska föreläsningar och även få veta mer om SAMS och dess medlemsorganisationer. SAMS rapport ”Stöd och sjukskrivning vid sorg” presenterades också. Forumet ägde rum på World Trade Center och bland åhörarna var många professioner representerade t ex läkare, sjuksköterskor, kuratorer, diakoner, präster och anhörigstödjare. Sammanlagt var det ca 160 personer i publiken.
Det är friskt att sörja!
Med rätt stöd och en mer flexibel sjukskrivningsmodell kan sörjande snabbare komma tillbaka till ett meningsfullt liv och en normal funktionsnivå.
Forskning har visat att sorg kan medföra minskad arbetsförmåga. Hur man hanterar sorgeprocessen och hur lång tid det tar är ytterst individuellt.
– Att sörja är en sund och naturlig process, men den ser annorlunda ut för var och en – det finns inget ”sorgeår”, säger Kjell Westerlund, ordförande i SAMS, Samarbete för människor i sorg.
SAMS vice ordförande, Anna-Lena Söderlund Törnell som också är aktiv i Föreningen VIMIL, menar att behovet av bättre villkor för efterlevande i samband med sjukskrivning är en samhällsrelevant fråga.
– Får man inte utrymme för sitt sorgearbete finns en risk att man blir sjuk ”på riktigt” och tvingas sjukskriva sig ytterligare, säger hon.
Med en anpassbar modell för sjukskrivning ger man efterlevande chansen att återhämta sig i egen takt och därmed snabbare komma tillbaka i arbete. SAMS menar att det behövs ett mer flexibelt system där en sorgpeng kan vara en av delarna.
My Borg Åmansson, styrelsemedlem i SAMS och aktiv i Spädbarnsfonden, förklarar tanken bakom:
– Det tar tid innan sorgen sätter in på allvar, vi är därför övertygande om att både samhället och de efterlevande mår bättre av en vidareutvecklad sorgepeng som är längre än 10 dagar och inte bara till för de som förlorat barn under 18 år.
Man behöver rätt förutsättningar för att hitta tillbaka till ett meningsfullt liv. SAMS är en paraplyorganisation för olika efterlevandeföreningar, i vilka man också kan hitta stöd i träffar med andra i liknande sorg